Spår!

Idag lade jag ett personspår åt Ruffa och husse i den magiska skogen. Det blev ett spår med omväxlande barmark och snö. 483 m, längre gick inte att få ut pga snön, och 4 apporter. Vad jag inte visste förrän jag gått klart spåret var att det låg ett dött rådjur ca 15 m efter spårslutet. Klart bra störning, var mycket nyfiken på hur hon skulle reagera. Det visade sig att hon vindade in det redan på första sträckan, men hon spårade på i personspåret ändå. Hon slog i vinkeln där barmarken övergick i snö, men löste det fint. Blev även en ringning och lite vindande när hon närmade sig sista vinkeln och spårslutet, men trots att rådjuret låg så nära så tog hon slutapporten, härligt!

Att tänka på till nästa gång blir att inte släppa iväg henne efter en apport förrän hon verkligen övertygat föraren om vart spåret går. Föraren ska också ha koll på exakta punkten där apporten hittas, då vet man alltid var spåret börjar igen. Även att byta apporterna i spåret mot enklare godis än i burk, blir för mycket onödigt tramsande annars. Burken får bli slutbelöning.

Avlämning av apport..

..i utbyte mot en burk med färskfoder..

Sniff sniff..

Japp, så här såg det ut 15 m efter spårslutet, borde kanske lagt ett viltspår istället..

Undrar vad som hänt det stackars rådjuret.. Tycker att det borde ha hittat mat i alla fall, kanske det blivit påkört, det ligger en grusväg bara 20 m bort.

Igår var vi på Vildmarksmässan. Det enda jag shoppade var dessa kaninskinn som jag tänkte sätta fast på ett par dummysar.