Glad!

Så himla glad!! Nu har vi dels varit hos Anna Holmgren igen och dels lyckades vi, tack vare Anna, få en tid hos den veterinär som hon rekommenderade. Ny röntgen har gjorts på båda boglederna och det såg jättebra ut, båda sidorna såg precis likadana ut och inga som helst tecken på artros, underbart!! Så diagnosen är och förblir kraftig muskelbristning.


Tänk vad snurrigt allt kan bli av en liten spruta...Ja, innan röntgen får de ju en lugnande spruta,den här gången satt den i rejält, Ruffa var sig själv först dagen efter.

Anna tyckte att muskeln kändes bättre och veterinären tyckte att Ruffa var jättefin i kroppen och hade bra med muskler, trots enbart rehabträning. Vi har promenerat en hel del i blåbärsris och backar för att just försöka behålla lite muskler. Ruffa har gått ned 3 kg sedan i vintras, skulle tippa att det är max 1/3 hull, resten är tappade muskler, så jag är väldigt glad att hon ändå är i ok skick.
Trots rejäl provocering av lederna så travade hon på kanonfint med långa fina jämna steg, oh så skönt!
Både veterinären och Annas rekommendation är att fortsätta precis som vi gjort. Enligt båda två så är det tydligen inte alls ovanligt att det kan ta så lång tid som ett halvår, ja ända upp till ett år innan det läkt ordentligt... Och, små bakslag i form av hälta är inte konstigt enligt dem, det är svårt att hitta var gränsen går när man försöker öka på med motion. Just simningen ute är ett stort steg, det blir ett helt annat tryck.
Vi ska tillbaka till Anna i slutet av augusti och kolla status. Det finns såklart inga garantier för att inte denna muskel kommer att spöka i fortsättningen, men enligt Anna finns det mycket att göra i så fall så jag litar helt på hennes rekommendationer.