fredag 30 mars 2012

Checklista!

Pyttelitet halsband framplockat - check
Färskfoder på upptining - check
Snuttefilt - check
Välkomstpresent - check
Skor undanplockade - check
Skurhink redo -check

© Mari Nälsén
Imorgon är det äntligen dags att hämta lillan!!

onsdag 21 mars 2012

måndag 19 mars 2012

Bilder på valparna

Tack snälla Mari för att jag får lägga ut dina fantastiskt fina bilder här!



© Mari Nälsén
Kolla öronen, nästan Ruffa stuk på dem!

© Mari Nälsén

© Mari Nälsén
Mamma Mixa leker med två valpar

© Mari Nälsén
Jag kan springa så hääääär fort!

© Mari Nälsén
Kolla in min mage, jag är mätt som en plätt

© Mari Nälsén

© Mari Nälsén
Så här gulliga kan vi vara..

© Mari Nälsén
Gäddtänder!

© Mari Nälsén

© Mari Nälsén
Off knapp på

© Mari Nälsén

© Mari Nälsén
Härligt gäng!

© Mari Nälsén
Ruffa, Tjatte och Nypon -kullsyskon

söndag 18 mars 2012

Valparna 6 v

Tänk vad tiden går fort. Nu är valparna 6 veckor och det har verkligen hänt MASSOR sedan vi var där förra lördagen.
Valparna har fått betydligt mer attityd, spring i benen, och de små tänderna kan nu bita oanat hårt.
Jag skulle kunna sitta och bara studera dem timme ut och timme in varenda dag utan att tröttna..

Mot bättre vetande så har jag dessvärre en solklar favorit.. Dessvärre för att jag vet att det inte avgörs förrän precis innan vet.besiktningen vem som ska ha vilken valp. Hade verkligen stålsatt mig och klev in i valphagen med klara, öppna, objektiva ögon redan första gången, men.. tja ibland tar känslorna över förnuftet utan att man kan göra något åt det. Hade hoppats att jag skulle kommit över det till den här veckan och hade bestämt mig för att fokusera på de andra tikarna igår.
Elin (som inte kunde följa med den här gången) påminde mig dessutom extra per telefon i bilen medan vi var på väg dit att jag skulle fokusera på de andra Men.. väl framme vid valparna, vem kom fram först av alla till mig.. igen.. och igen.. och igen..
Jaja, nu är det bara att vänta och se, de andra två tikarna är riktigt fina de också, inget snack om den saken!

Förutom att träffa valparna och bästa uppfödarna igår så träffade vi även Mari och henns son David. De har en kullsyster till Ruffa som heter Nypon och Mari ska även hon ha en tikvalp från den här kullen, så himla KUL!
Mari har tagit jättefina bilder, ska fråga henne snällt om jag kan få lägga ut några här på bloggen, tills dess får det duga med ett par av mina betydligt tråkigare bilder.








Ruffa fick träffa många släktingar igår! Mormor, mamma, syster, bror, moster, och gammelmoster. Vi var ute och gick en promenad tillsammans med alla hundar och jag kan knappt fortfarande förstå att Ruffa kan hänga med, det är så overkligt och underbart.
Törs knappt tänka tanken om träning, men ojojoj så kul det skulle vara om vi kunde, åtminstone "leka" lite jaktträning snart! Både jag o Magnus längtar som tokar efter att komma igång med jaktträningen igen, tänk, bara tänk (det får man väl) om vi kan ha två hundar att jaktträna framöver.. Vilken dröm det skulle vara!!

Ruffa till vä, brorsan Tjatte i mitten och syrran Nypon till hö.

fredag 16 mars 2012

Härlig promenad

Va?! Två blogginlägg på samma dag??
Ja.. Det är bara för att jag är så oerhört lycklig över att Ruffa, i alla fall just för tillfället, mår så otroligt bra. Jag njuter av varje sekund som vi är ute på promenad.
Nu har vi börjat komma iväg på längre rundor och sidär, genast finns det nya saker att hitta, min sakleterska är tillbaka!
Tjohoo, här kommer jaaag!!!

Med.. en gammal sko! Hur många godispoäng, sådär 5 st va?

Syns lite dåligt, men här är det en blå reflex som är upphittad, 8 st godispoäng, slipprig att hålla i och dessutom en nyttopryl.

Bästa fyndet idag, vet att matte kommer älska det, en fjäder!!! 10 st poäng, jag vill jaktträna NU!!

Trattdixie

Dixies klo läker långsamt. Minsta lilla skav eller att hon slår i så börjar pulpan att blöda.
Men lite framåt har det ändå gått, vore skönt om det kunde torka till helt så det blir lite tåligare, först då tror jag att hon kan börja gå promenader.
Hon har så otroligt mycket överloppsenergi den gamla damen!
Dixie var väldigt anti tratten förut, och är det visserligen nu också, även om hon har accepterat sitt öde. Däremot är hon inte speciellt försynt med den, har blåmärken på benen efter hennes framfarter, ja det är ett evigt dunkande och dängande med denna tratt, ska bli sagolikt skönt när hon kan slippa den.

Öronluftning
Dixie resultat i lägre spåret i höstas räckte för att vara med i lag och tävla om SBK Stockholmsdistriktets vandringspokal Club Doggy, dvs bästa resultatet från varje klubb i appell, lägre, högre och elitklass räknas samman och se där, vår fina klubb Danderyd-Täby BK kammade hem pokalen, plus att vi blev Sthlmsdistriktets bästa bruksklubb, då vi även kom tvåa på två andra vadnringspokaler, så kul!!
Tänk att det gick att damma av en 8,5 årig salongslabbe! Men det är gott gry i den damen, det kan inte förnekas, så himla härlig och lättränad när HON vill! ;-)

Ruffa är också pigg som bara den och hon FÅR dessutom springa, vilken lycka! :-)
Bygger upp hennes muskler genom att gå mycket offroad i skogen.Själva träningen har jag än så länge begränsat till spår och uppletande. Det har blivit ett hjärnspöke för mig, så fort jag bara tänker träning så händer något, så det får helt enkelt vänta ett tag till.
From lördag ska hon börja äta kortison var tredje dag, så får vi se vad som händer.

Imorgon bär det av till Värmland igen för valptitt!

söndag 11 mars 2012

Valpmys!

Igår var vi till Värmland och gosade med valpar. Ja, vi ska ha en till liten labradåre. :-)
Den 31/3 hämtar vi den lilla gullungen.











måndag 5 mars 2012

Dixies (o)tur..

Stackars Dixie har skurit/dragit av en sporre på hö fram..
Vi hade laddat för en härlig solskenspromenad i fredags eftermiddag.
Tagit med lite uppletandesaker osv.. Men efter bara 10 min kom Dixie blödandes och linkades..
Det var bara att vända hemåt i sakta mak och ringa Albano.
Fick lämna henne där några timmar på fred kvällen för att de skulle dra bort kvarvarande del av klon.
Veterinären sa att den var nästan helt av, kanske hon har skurit av den mot isen, det var hårt  och isigt bitvis, eller så har hon fastnat och dragit av den.

Just den klon är jag extra noga med att hålla kort då den alltid kröker sig direkt när den växer ut, antingen har vi haft en vansinnig tur i snart 9 år, eller så hade vi en makalös otur i fredags.. Tror nog snarare på det sista med tanke på hur våra sista två år har varit. Vill inte ens tänka på hur mycket pengar vi lagt ned på veterinär besök.

Hemma råder stor förvirring både hos oss människor och hundar. När jag ska byta bandage envisas jag med att kalla Dixie för Ruffa och Ruffa ser helt paff ut och undrar varför inte HON får full fokus som vanligt.. och varför HENNES stora blå förbandslåda nu verkar tillhöra Dixie..
Ruffa råkade tom sätta på sig tratten alldeles själv igår :-D

Ajaj, men.. ganska gött att få all uppmärksamhet för omväxlingens skull hälsar Dixie.