Valparna 6 v

Tänk vad tiden går fort. Nu är valparna 6 veckor och det har verkligen hänt MASSOR sedan vi var där förra lördagen.
Valparna har fått betydligt mer attityd, spring i benen, och de små tänderna kan nu bita oanat hårt.
Jag skulle kunna sitta och bara studera dem timme ut och timme in varenda dag utan att tröttna..

Mot bättre vetande så har jag dessvärre en solklar favorit.. Dessvärre för att jag vet att det inte avgörs förrän precis innan vet.besiktningen vem som ska ha vilken valp. Hade verkligen stålsatt mig och klev in i valphagen med klara, öppna, objektiva ögon redan första gången, men.. tja ibland tar känslorna över förnuftet utan att man kan göra något åt det. Hade hoppats att jag skulle kommit över det till den här veckan och hade bestämt mig för att fokusera på de andra tikarna igår.
Elin (som inte kunde följa med den här gången) påminde mig dessutom extra per telefon i bilen medan vi var på väg dit att jag skulle fokusera på de andra Men.. väl framme vid valparna, vem kom fram först av alla till mig.. igen.. och igen.. och igen..
Jaja, nu är det bara att vänta och se, de andra två tikarna är riktigt fina de också, inget snack om den saken!

Förutom att träffa valparna och bästa uppfödarna igår så träffade vi även Mari och henns son David. De har en kullsyster till Ruffa som heter Nypon och Mari ska även hon ha en tikvalp från den här kullen, så himla KUL!
Mari har tagit jättefina bilder, ska fråga henne snällt om jag kan få lägga ut några här på bloggen, tills dess får det duga med ett par av mina betydligt tråkigare bilder.



Ruffa fick träffa många släktingar igår! Mormor, mamma, syster, bror, moster, och gammelmoster. Vi var ute och gick en promenad tillsammans med alla hundar och jag kan knappt fortfarande förstå att Ruffa kan hänga med, det är så overkligt och underbart.
Törs knappt tänka tanken om träning, men ojojoj så kul det skulle vara om vi kunde, åtminstone "leka" lite jaktträning snart! Både jag o Magnus längtar som tokar efter att komma igång med jaktträningen igen, tänk, bara tänk (det får man väl) om vi kan ha två hundar att jaktträna framöver.. Vilken dröm det skulle vara!!

Ruffa till vä, brorsan Tjatte i mitten och syrran Nypon till hö.